Något som många gamla Motalabor har minnen av är gamla bussvänthallen i Motala Verkstad eller Väntis som alla sa. Jag minns den halvcirkelformade vänthallen. Två dörrar mitt på ut mot Östermalmsgatan och sittbänkar på insidan längs väggarna under fönstren. Mitt i hallen rakt fram stod en stor våg som man kunde väga sig på om man stoppade i en 25-öring. Det fanns sådana här vågar lite varstans på den tiden. Till höger om väntsalen övergick byggnaden i en rak länga. Där fanns närmast vänthallen en kiosk, sedan en frisersalong och en Caltexmack. Caltexmacken har jag bara ett vagt minne av. Minns inte heller när den försvann. I kiosken kunde du köpa strutglass av Elsa och Kurt. Några har försökt återskapa smaken men ingen har nog lyckats fullt ut. Varför vänthallen låg där den låg förstår jag inte för jag har inget minne av att bussarna stannade där, men det måste de ju ha gjort. Jag vet att bussen vände vid Eken och har för mig att det var där den stod still en stund innan den vände tillbaka mot stan. Nästa busshållsplats låg vad jag minns efter Väntis vid Östgötabanken. Utanför vänthallen mot stan stod en telefonkiosk. Lyfte man på trätrallen inne i hytten kunde man hitta borttappade pengar om man hade tur. Ovanför Väntis längs Järnvägsgatan låg Olles som reparerade cyklar, mopeder, lättviktare och motorcyklar. Det kom med tiden att flytta tvärs över Östermalmsgatan till Berzelius gamla byggnad och blev då Hasses Cykel och Sport. När de rev vänthallsdelen och byggde om har jag inget minne av. Det jag minns var när det var ombyggt. 
Närmast mot stan fanns kiosken med stora glasrutor på gaveln och framsidan. Därefter kom korvkiosken och frisersalongen. 

Vad som kom efter bensinmacken minns jag inte. På gaveln mot stan under fönsterrutan, som var fylld med tidningar, stod två bänkar. Det var mötes- och samlingsplatsen för många verkstadsbor. För oss lite yngre var det vår fritidsgård. Det var här vi hängde i mitten av 60-talet. Här har mycket avhandlats av det uppväxande släktet utan att gå in på detaljer. Däremot kan jag säga att jag minns ett samtal med Torsten "Totte" Andersson, en av många verkstadsbor känd person, som bott i huset mellan Olles och Väntis. Det var dagen efter Sexdagarskrigets utbrott och jag minns att vi pratade om det. Jag minns att det var på de här bänkarna vi satt dagen efter högertrafikomläggningen och tittade på trafiken.
Det var på de där bänkarna man satt och njöt av den första värmande vårsolen. Det var på de bänkarna många hamnade på lördagkvällen på väg hem från gamla Folkets Park, när benen behövde vila och magen behövde en korv. Den nya korvkiosken blev en höjdare. Tidigare hade det bara funnits Egons lilla korvstånd uppe vid Sparbanken med kokt korv med bröd eller papper. Nu i nya korvkiosken dök det upp en rad nyheter – grillad korv, räksallad, vitlökssalt och pommes frites. Det var där jag åt min första pommes frites. Innan dess hade jag hört talas om det och funderat väldeliga på hur dessa nya potatisar kunde se ut. Frisersalongen försvann senare och korvkiosken eller grillen som det kanske kallades tog över lokalen så man kunde sitta inomhus och äta. I Motalabygd 1985 kan man läsa " År 1937 revs kopparslager Höglunds hus, England 3. Åkare Kurt Johansson lät här uppföra en bussvänthall med kioskhandel. När man sedan byggde om Östermalmsgatan och anlade rondellerna revs gamla Väntis. En ny byggnad har nu byggts som påminner om gamla Väntis. Men inte är det den samma.